♥

Jag är lycklig, jag har allt här. Men ändå känns det konstig, något som ändå inte går ihop med allt det andra. Varje dag vaknar jag med ett leande på läpparna, men bakom det finns det något annat något som bara kommer fram på kvällen. Jag vet inte vad jag ska tänka, se eller höra. Vad gör man när man får en sån känsla? Det är min stora fråga just nu. Har jag gjort något fel eller vad är det egentligen. Jag ska inte tänka på de andra, jag har fått en chans nu att hitta mig,10 månader för att hitta den rätta stigen i livet. Det kommer bli svårt men som en väldigt älskad person sa till mig du är stark du kommer klara dig. Det är bara jag som kan göra stegen vidare i mitt liv Men just nu står det bara stil. Jag vill inte att människor ska tro något dåligt om mig men på samma gång vill jag vara mig själv. Den Lisa jag var förut är det egentligen jag eller inte. Vad ska man egentligen tro. Det finns lösning till varje problem, men just nu så står jag stil i mitten av allting. Just nu är jag här inte där borta jag måste se upp och inte ner. Jag kommer klara det, jag kommer göra rätt steg, jag kommer bli stark, jag kommer göra mig själv stolt. För jag vet att hur många mil eller km de närmaste människorna till mig är så finns de alltid i mitt hjärta. Jag ska kämpa men just nu vet jag inte vart jag ska gå...